Tillbaka

Quick Response granskar nyheter om invandring

På Röda Korsets ungdomsförbund i Stockholm finns Quick Response, en redaktion som granskar den svenska nyhetsrapporteringen om invandring, integration och främlingsfientlighet. Quick Response skapar diskussion om hur media bättre ska skildra "det nya Sverige" och undvika att sprida och skapa stereotypa föreställningar och fördomar om etniska grupper. Journalister är i första hand målgruppen.

Redaktionen Quick Response bildades 1999 i samband med förberedelserna inför Europaåret mot rasism. QR är en självständig redaktion inom Röda Korsets ungdomsförbund, som är opolitiskt och religiöst obundet. Arbetet mot rasism och främlingsfientlighet är Röda Korsets ungdomsförbunds viktigaste fråga .

"På nyhetsredaktionerna i Sverige tillhör de flesta journalisterna den svenska medelklassen", menar Ülkü Holago, redaktionens projektledare fram till 2006, "Det är ur deras perspektiv många nyheter skrivs. Många grupper i samhället har svårt att komma till tals."

Tanken var att med Quick Response skapa en redaktion som snabbt skulle bemöta felaktigheter i nyhetsrapporteringen. Idag granskar man främst nyheter i de åtta största svenska dagstidningarna, men även nyheter i TV och radio. Granskningarna blir sen till artiklar som presenteras på Quick Responses hemsida, www.quickresponse.se, och i tidningen Megafon. Ofta tar redaktionen också kontakt direkt med journalister och diskuterar med dem vad Quick Response tycker är felaktigt eller diskriminerande i deras nyhetsrapportering.

Medierna påverkar vår syn på samhället och andra människor

Ülkü tycker att medierna har fått allt större makt att påverka i samhället. Det vi läser i pressen inverkar på vår bild av hur Sverige ser ut och hur vi ser på andra människor. Hur människor skildras och framställs i media har därför stor betydelse för våra föreställningar om varandra i samhället.

Vid tiden för intervjun skrev Ülkü och hennes kollega på en artikel om bildjournalistik, om fotografiets betydelse när media skildrar olika grupper i samhället.

"Vi såg till exempel att en arrangerad bild på en flicka med slöja användes för att illustrera flera olika artiklar", berättar Ülkü. "Då tog vi kontakt med en del av journalisterna och frågade om det verkligen var viktigt för nyheten att visa en bild på en flicka med slöja. Alla artiklarna handlade om förtryck av kvinnor."

I ett fall publicerades fotografiet tillsammans med en artikel om att många invandrarflickor sökt sig till en mödravårdscentral för att få en ny mödomshinna inopererad. Ülkü och hennes kollegor ringde upp kvinnan som jobbade på mödravårdcentralen. Kvinnan berättade att ingen av flickorna, som hade opererats där, hade burit slöja.

Genom att använda just det fotot tillsammans med artikeln förmedlade tidningen en alldeles speciell bild av den grupp människor som artikeln handlade om.

Är det viktigt att skriva om någons etniska bakgrund?

Enligt de pressetiska reglerna ska man inte skriva om en persons etniska och politiska tillhörighet eller sexuella läggning om det inte är relevant för innehållet i artikeln. Quick Response har granskat nyheter utifrån dessa regler. Är det exempelvis viktigt att skriva om en persons etniska tillhörighet när ett brott har begåtts, och skriver man i så fall om det när det gäller alla förövare?

Ülkü förklarar att det inte finns några klara regler för det, men att ingenting är svart eller vitt utan beror på sammanhanget. I vissa fall kan det vara viktigt att ta upp någons etniska härkomst i en bakgrundsartikel medan det i andra fall saknar betydelse.

"När tidningarna skrev om Mijailo Mijailovic fanns det till exempel journalister som berättade om hur han åkte tillbaka till Serbien från Sverige då han var barn och att han glömde svenskan. Sedan kände han sig utanför i plugget när han kom tillbaka till Sverige. Men man kopplade inte samman det brott han gjort med hans etnicitet. Där var det inte viktigt."

Val av nyheter

Vilka som jobbar på de olika tidningarna påverkar vilka nyheter som väljs ut och publiceras. Ülkü säger att segregerade redaktioner ger segregerade nyheter. De flesta journalister i Sverige av idag tillhör den svenska medelklassen, och många skriver också utifrån det klassperspektivet, menar Ülkü. Vissa händelser betraktas inte som intressanta nog för att bli en nyhet och det hindrar mångfalden i nyhetsrapporteringen. Ülkü tar upp rapporteringen av musikhändelser som exempel.

"Om man sitter på en redaktion som påstår sig ha jättebra koll på den svenska livescenen, men man intresserar sig bara för det som handlar om västerländsk pop och rock, vad missar man då för nyheter?", frågar sig Ülkü.

Försöker skapa diskussion

Förutom artiklarna på Quick Responses hemsida är Ülkü och hennes kollegor ofta ute och föreläser på nyhetsredaktioner, journalistutbildningar och i skolor. De bjuder också in journalister att delta i debatter och konferenser. Ülkü förklarar att syftet är att få journalister att fundera över och diskutera hur man skriver om invandring, integration och främlingsfientlighet. Quick Response ska inte fungera som "polis" och kontrollera att journalisterna gör "rätt". Många journalister ställer sig också positiva till Quick Responses arbete. De är intresserade av att diskutera just de här frågorna.

"Det händer att det ringer journalister till oss och frågar hur de ska göra för att inte hamna i samma fällor som tidigare och det är ju jättepositivt", säger Ülkü "Då har vi ju verkligen uppnått någonting."

I takt med att medvetenheten om de här frågorna har ökat anser Ülkü också att nyhetsrapporteringen om invandrare och asylsökande faktiskt har förändrats till det bättre.

Källa: intervju

Ülkü Holago från Quick Response
Ülkü Holago, Quick Response.
Foto: UNHCR / J. Adolfsson